Ola Polmé är grundare till metoden Praktisk Professionell Planering och en uppskattad föreläsare och utbildare inom äldreomsorgen.
Publicerad
Praktisk Professionell Planering med Ola Polmé
Ola har med sina snart 30 år i branschen hunnit med mycket, han är i grunden sjuksköterska med inriktning mot äldres hälsa och folkhälsovetenskap och har större delen av sitt yrkesliv ägnat sig åt just äldrevård. Ola har skrivit sex böcker om äldreomsorg, utvecklat hjälpmedel och metodstöd, handlett och jobbat som enhetschef.
Micael Darstedt, som är grundaren till Tenilo, och Ola har samarbetat länge då Tenilo och Olas metod Praktisk Professionell Planering (PPP) passar bra ihop.
– Praktisk Professionell Planering är egentligen grunden för Tenilo och för de tidigare produkter jag tagit fram. Det handlar primärt om att sätta den boende och alla aktiviteter i centrum för verksamheten, beskriver Micael.
Vi på Tenilo träffar Ola för att höra mer om Praktisk Professionell Planering och hur man kan tillämpa detta på bästa sätt på ett boende.
– För att beskriva vad PPP är tycker jag att det är viktigt att förstå bakgrunden till varför det kan vara så svårt med individuell planering, förklarar Ola.
Ola berättar att Långvården, som äldreomsorgen hette innan 1992, drevs av landstinget. Omvårdnaden var då mer sjukhuslik och klinisk. Personerna som låg inne på långvården hade inte egna rum och de hade sjukhuskläder. Det fanns en stark tradition av rutiner och uppdelat ansvar kring arbetsuppgifterna på boendena. Planeringen sköttes utifrån moment runt patienten som t.ex tvätt, disk och sårvård, men det fanns inte mycket planerat utifrån själva patienten.
Ola Polmé, grundare till metoden Praktisk Professionell Planering
“Man drev enheten som Fawlty Towers, boendet fungerade väl både med eller utan patienter. Jag kan sträcka mig till att säga att allt fungerade jättebra om vi bara hade sluppit patienterna.”
Så kom ädelreformen 1992 vilket bland annat innebar att kommunerna skulle ta över landstingets ansvar för äldreomsorgen. Man ville då bli av med den kliniska känslan och skapa mer hemlika boenden. Ambitionerna var höga och det nya skulle bli något mycket bättre och något helt annat än långvården.
– Kommunerna ville lösa upp det strikta och välplanerade och det ledde till att det inte blev planering alls. Man litade på att folk skulle förstå vad som behövde göras och man skulle gå mer på känsla och erfarenhet än rutiner, beskriver Ola.
Ola berättar att han och flera kollegor kunde se att det blev en väldig skillnad beroende på vilket boende du bodde på.
– På vissa boenden fungerade det väl där personalen hade lång erfarenhet och visste vad som skulle göras, men på andra håll var det kaos. Det var en blandning av att inte ha några rutiner alls och att ha fasta rutiner som bara byggdes för boendets skull, inte för personerna som bodde på boendet, berättar Ola.
Ola och en kollega började spåna kring hur man skulle kunna jobba för att sätta de äldre i centrum på boendet. De kom fram till att planering tillsammans med den boende utifrån dennes behov är A och O.
– Det ska inte vara så att man kommer till ett boende och blir presenterad ett schema som man ska förhålla sig till. Man bör istället fråga “när vill du äta frukost” och inte “vi äter frukost kl. 8”, men det kräver kompetens och en bra planering, beskriver Ola.
För att få ett mer individuellt anpassat boende måste man ta reda på vad varje vårdtagare har för behov och intressen, och detta tycker Ola görs bäst i genomförandeplanen. Ola förespråkar att alla, även personal som är helt ny, ska utifrån genomförandeplanen kunna skapa en “medeldag” för vårdtagarna.
– Make my day – brukar jag kalla det. Alla ska veta hur vårdtagarna vill ha sin dag och vilka rutiner just de har, beskriver Ola.
Framgångssfaktorn för PPP är ett professionellt arbete som bygger på den lagstadgade rätten till omsorg med ett välplanerat arbetsflöde som bygger på den enskilda individen, menar Ola.
– Genomförandeplanerna ska vara färska och uppdaterade så att jag som personal vet att jag utför rätt typ av omvårdnad, förklarar Ola.
Ola trycker även på vikten av IT-system som kan underlätta för personalen att utföra den kvalitativa omvårdnaden.
– För mig som personal är det viktigt med ett tydligt stöd där det är solklart vilka jag ska hjälpa och med vad. Har man en struktur för sitt arbete blir det mindre stress, beskriver Ola.
I valet av olika systemstöd, menar Ola, är det bästa att hitta ett system som är enkelt så att implementeringen inte tar en evighet. Därav det goda samarbetet med Tenilo.
– Tenilo uppfyller verkligen sitt syfte att hjälpa till med att strukturera vem som gör vad och när, och det är lätt och användarvänligt att börja med för alla inblandade, säger Ola.
Finns den tydliga strukturen och det rätta systemstödet är det lättare att få tid att ta med vårdtagarna i de arbetsuppgifter man utför på boendet, menar Ola.
På Olas föreläsningar pratar han ofta om just detta att ta med vårdtagarna in i livet.
– Jag pratar mycket om att vi måste låta våra vårdtagare få känna av livet. Som att bli varma, kalla, rädda och känna kärlek. Om jag fick önska skulle de bygga ett spöktåg på varje boende, vi ska inte vara så rädda för att de ska känna något, det är ju det som är livet, avslutar Ola.
Så enligt Ola är det en blandning av den gamla praktiken från Långvården, med tydlig struktur och arbetsfördelning, och det nya tänket, med mer hemliknande och fria former, som är nyckeln till ett bra boende både för personal och vårdtagare.